Tankar en höstdag

----

Ibland vill man inte bli sårad men man blir det ändå.

Ibland kan folk komma åt känsliga punkter.
Självklart vet de inte alltid om det själv.
Men även om det inte var meningen så blir man ändå ledsen.
Även om man verkligen inte vill bli ledsen.
Fast än man vet att de inte menade allvar så känns det ändå.


----

Det okända skrämmer mig.
Jag vill inte lära känna det, bara lära mig att acceptera det.
Jag vill inte vara misstänksam, granskande och sur.
Ibland önskar jag att jag var yngre. Då fanns inte det här problemet.
Varför växer vi upp? Varför blir vi äldre och förändras?

Tillit. Allt kanske handlar om tillit.
Åh!
En förändring i mitt synsätt måste ske.
Annars skiter det sig.


----

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0